MARIA 17 ÅR

Igår när jag vaknade var det inte vilken dag som helst, det var inget mindre än min egen födelsedag! Den dagen var en av de absolut bästa dagarna jag haft so far in America.

När jag vaknade upp och skulle stänga av alarmet såg jag att jag redan fått ett grattis-sms. När jag senare under morgon gick ner till köket för att äta frukost stod på bordet ett papper med texten ”Happy Birthday Maria”. Papperet lutade mot väldigt fint inslagna presenter som mina föräldrar skickat. Jag tvekade ett par sekunder på om jag skulle öppna presenterna eller äta frukos först... smart som jag är bestämde jag mig för att öppna och äta på samma gång ;)  

Tiden rann iväg och det var dags att åka till skolan. När jag satt i bilen på väg till skolan kom jag på att det här måste varit första gången någonsin som jag firat min födelsedag i skolan. Min födelsedag brukar annars alltid ha (as long as I can remember) inträffat under höstlovet.

Period1; En kompis kommer in i klassrummet, säger happy birthday och lägger en färgglad födelsedagspresent på min bänk.

Efter period 3 när jag går till mitt skåp får jag se att det blivit dekorerat medan jag var på lektion. 


Period 7, tyska. Klassen sjöng ”Zum Geburtstag viel glück” och min lärare gav mig ett litet klistermärke. Killen bakom mig sa;”So is it really your birthday today?””Yes, it is”, svarade jag. ”If I knew that, I would have made a cake for you”. Jag trodde förstås att han skämta så jag sa ”Haha, you know, it’s okay, you can give me a cake tomorrow”. Vad tror ni jag får syn på idag när jag går in i klassrummet. På en bänk står en slags metallform. Jag frågar honom ”Did you seriously made a cake for me?” “Yes, and I tried to make it with some Swedish design” sa han och tog av “locket” på formen. Fram kom en brownie-tårta täckt med glasyr dekorerat som en svensk flagga. 



Period 8, historia. Klassen sjöng den vanliga ”Happy bithday”.

På kvällen skulle vi åka till en svensk restaurang i Chicago, ”Tre Kronor”. När vi började närma oss restaurangen bad min värdamma oss att hålla ögonen öppna för ”Tre Kronor”. Jag berättade att jag har ögon som dags till mat, så jag är extra bra på att hitta restauranger. Gissa vem som ser den? Jag, såklart :D (Förra helgen när vi var ute och åkte letade vi efter en Mc Donald’s. Jag sa den gången också att jag är väldigt bra på att hitta matställen, och så sant som det är sagt; Det var jag som fick syn på Mc Donald’s!) På alla restauranger brukar de servera bröd innan maten. Det gjorde de förstås på den där med och såklart var det svenskt wasa knäckebröd de bjöd på. Jag trodde kanske inte att min amerikanska skulle tycka om knäckebröd, men det gjorde de faktiskt. Jag läste länge i menyn men valde till slut att beställa in lax. Jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte valt fisken.
(I <3 fish)
Min mat var väldigt god, jag åt upp allting och hade utan problem kunnat äta mer om portionen var större. De andra matträtterna var däremot inte lika bra. Det var väldigt udda kombinationer, som inte alls kändes speciellt svenska. Till exempel serverade de anka med något väldigt konstigt mörkt ris jag aldrig sett förut och lingonsylt. Jo, visst lingonsylt är typical Swedish, men jag har då aldrig ätit lingon till anka och ris :S En annan rätt var en bit kyckling övertäckt med ost, till den fick man potatismos. Det där med ett osttäcke över kycklingen är definitivt en amerikanisering. Sedan är ju kokt potatis mer typical Swdish än potatismos. Jag valde utan tvekan den bästa rätten (som vanligt då ;) ) och den var mycket god. Till efterrätt fanns svensk blåbärssoppa som verkligen lockade att beställa. Men jag valde i stället en chokladmousse, delicious :D 



Sammanfattningsvis; Min födelsedag var awesome med glada människor, fina presenter, god mat och alla underbara gratulationer!


Såhär efter min tredje födelsedag over-seas börjar det nästan kännas som en vana, haha ja de två första var till och med ordagrant over-seas för delar av båda de dagarna tillbringade jag på ett flygplan. På grund av tidsskillnaden mellan USA och Sverige var det mer eller mindre som att min 14:de och 15:de födelsedag försvann. Om man räknar det på det viset skulle det här alltså bara varit min 17 minus 2 = 15:de födelsedag, haha.

(Eftersom jag började skriva inlägget dagen efter min födelsedag är alltså ”igår” egentligen förrgår (2 nov) och ”idag” egentligen igår (3 nov). )

HAPPY BIRTHDAY

En en gång tusen tack för alla gratulationer. Jag hade en jättebra födelsedag! Jag håller på att skriva på ett längre inlägg men märkte att tiden rann i väg, så jag får helt enkelt ta och skriva klart det imorgon. Håll utkik imorgon igen =)

Skrämd × 3 & Halloween!

Igår (fredag) åkte jag, Hannah och min värdmamma in till Chicago. På vägen dit satt vi fast i en bilkö och hörde plötsligt ett ljud utifrån, ”booom-bom-bom”. Jag blev livrädd och trodde att det var några sköt varandra! Men som tur var visade det sig bara vara tre bilar som råkade krocka lite lätt.
Skrämd × 1

En liten stund senare; Trafikljuset visar rött och vi står sill. Bilen framför oss får plötsligt för sig att köra mot rött och krockar (den här gången en mer rejäl krock) genast med en bil som kommer från andra hållet. Boom!
Skrämd × 2

På vägen hem stannade vi för att gå på bio. Vi såg filmen ”Paranormal Activity”, den var väldigt läskig!!
Skrämd × 3

Idag hade jag min näst sista simtävling. Jag hoppades såklart på att sänka min 100 yards bröstsimstid ytterligare, men det lyckades jag inte med :( Däremot förbättrade jag mitt person bästa i 50 fritt med en sekund, vilket i och för sig är väldigt bra!

Ikväll har jag fått springa fram och tillbaka till ytterdörren för att öppna och ge godis till alla som gick ”trick or treat”. Det här med trick or treat här är väldigt stort. I princip alla barn och ungdomar går runt och knackar dörr för att få godis. Däremot är det inte som svenska ”bus eller godis” att man gör ett bus om man inte får godis, här går man bara vidare till nästa hus om man inte får något. Det kom förbi en del föräldrar bärande på sina små små barn. De barnen kunde inte ens prata och knappt greppa godisbitarna.. tja, jag tycker nog allt att man ska vara så pass stor så man kan gå själv innan man går ut för trick or treat. Kanske borde man också sluta i takt som man börjar high school och inte i takt med att man flyttar hemifrån och börjar collage. Men vi får inte glömma att det är ju amerikaner jag skriver om, haha :D.

Back to school

Efter att ha varit sjuk i slutet på förra veckan samt under helgen så återvände jag idag till skoaln, woho! Jag trodde att jag skulle få massvis med läxor idag efter de dagar jag varit borta. Men av någon anledning hade jag vikare i alla ämnen förutom i gympan och tyskan. Nu när det börjat bli kallt ute brukar det sluta med att vi stannar inne under gympalektionen och har vad som kallas för ”open gym”. Open gym börjar med att alla går runt runt i salen som uppvärmning. Efter det kan man välja mellan att hoppa hopprep, spela basket, spela volleyboll, fortsätta att gå eller bara sätta sig ner på golvet och göra absolut ingenting. (Ni kan nog lista ut själva vad majoriteten väljer). Så i gympan är det helt omöjligt att man missar något. I tyskan frågade jag inte ens vad de gjort, men något säger mig att de (som vanligt) tittade på film.

En annan skola en bit bort hade i onsdags förra veckan tydligen haft 950 sjuka elever. De var rädda att det var svininfluensan det rörde sig om så skolan beslutade då att stänga för resten av veckan på grund av smittsäkerhetsskäl. Idag fick jag däremot höra att bara 10% av alla de här inringda eleverna hade haft influensasymtom och att resten hade bara ringt in sig sjuka för att de var rädda för att bli smittade. 95 och 950 är inte riktigt samma sak, och vem vet kanske inte någon av dessa 95 ens hade svininfluensan. Det kanske alltså inte var rätt trots allt att stänga skolan, men vad vet jag?

Nej, nu kan jag inte koncentrera mig på att skriva mer. Jag måste gå och säga till Ben att sluta leka med den där damsugaren. Han riktar den mor hundarna så de skäller och springer runt mer än vanligt.

Senior night

I dag hade vi vår sista tävling för säsongen på hemmaplan (i hemmapool). I och med det ska alla junoirs ordna något för att uppmärksamma the senoirs. Innan tävlingen dekorerade vi runt läktaren och bassängen med massa ballonger, vi ställde upp ett bord med mat och när the senoirs kom in blåste vi såpbubblor över dem. Följande konversation utspelar sig när vi ställer upp maten.

Lisa: Maria, can you open the chips bags and just place them on the table, please?
Maira: Sure!
Heidi: What did she say to you about the chpis?
Maria: Ohh, she said: open the bag and eat them all.

Medan de andra högg in på frukt/grönsaksfatet stod jag med chipspåsen i famnen, jag kunde inte lämna den ur sikte för då skulle min coach bara äta upp allt! Ja, jag tog till och med med den in i omklädningsrummet så att han inte skulle ta den. Men han var inte dummare än att han öppnade chipspåse nummer 2 medan jag var borta…

Jag gav till slut ifrån mig chipsen och började värma upp. Den amerikanska nationalsången spelades och tävlingen började.
Min första gren fick som vanligt bli 50 bröstsim i en 200 medleystafett. En helt okej start, men långt ifrån perfekt. Min andra gren var en 50:a fritt. Som väntat kom jag sist i mitt heat, men jag förbättrade mitt personbästa med en sekund, vilket var mycket bra!
”Senoir night paus”, då delade vi ut blommor och presenter till the senoirs samt lyssnade på deras tal.
Efter det hade jag bara en gren kvar, min favorit 100 bröstsim. Mitt personbästa var 1.26.68 och mitt mål var att hamna på 1.25.

”Take your mark… pip”

När jag simmade kunde jag se att tjejen bredvid mig var snäppet före, men bortsätt från henne verkade alla de andra vara bakom. Jag såg rätt och gick i mål som 2:a. Men hur blev det då med tiden? Jodå, när jag tittade upp mot klockan visade den en tid på 1.24.88! Målet på 1.25 (som jag var ganska tveksam till) är nu uppfyllt :D!

Chips före tävling kan rekommenderas, det är både gott och ger oväntade bra resultat ;) :D

Halloween in Sweden?

”Do you celebrate halloween over there”, är nog den frågan jag har fått svara på flest gånger den senaste veckan. Här är det ingen tvekan om den saken! Nästan vartenda hushåll har börjat halloweendekorera. Min värdmamma har dekorerat på vår framsida med pumpor, spindelnät och några häxliknande figurer. Efter den frågan får jag nästan helt garanterat följdfrågan: ”What are you going to be for halloween?”

Jennifer: What are you going to be for halloween?
Maria: Oh, I don’t know. What about you?
Jennifer: I’m going to be a bee and my sister is going to be a flower.

Att klä ut sig för halloween verkar vara något som nästan här alla gör, barn som vuxna. Jag trodde förstås att meningen var att man skulle klä ut sig till något ”läskigt” som man vanligtvis förknippar med halloween, men nej, så behöver det tydligen inte alls vara. Det viktiga är alltså att man klär ut sig sedan vad man föreställer verkar mer eller mindre oviktigt.

Nu ska vi äta något som kallas ”breakfast for dinner”, vet inte exakt vad det kommer innebära, men det visar sig snart!

GALENA

Förra gången vi var i väg med utbytesstudentsgruppen var vi i USA:s tredje stad, Chicago. Den här helgen åkte vi till raka motsatsen, en stad med ett trafikljus och lite drygt 3000 invånare. Så själva Galena hade inte speciellt mycket att erbjuda, men vi hade väldigt roligt i alla fall! Nästa helg planerar vi att åka till ”Great America” deras motsvarande Liseberg :D 

Pizza, pommes frites och O’boy

Den amerikanska skolan är inte alls lik den svenska, men nu efter ca sex veckor i skolan här, har jag äntligen börjat vänja mig vid hur den fungerar. En stor skillnad är skollunchen. Här tar man med sig eller köper lunch. Det finns inte möjlighet att värma mat, så om man tar med sig får man se till att man kan äta det kallt.

Att köpa kostar $ 2.40 Då ingår en huvudrätt, ett litet tilltugg och något att dricka. Jag brukar nästan alltid ta med mig lunch, men den här veckan valde jag att köpa två dagar. Huvudrätten var ena dagen hamburgare. Och dagen efter det Pizza! Ja, det är sant… :P

Pizzan serverades med pommes frites till. När det gäller det där tilltugget kan man välja på lite olika saker som till exempel en liten brödbit, lite frukt, en juice eller en påse med salta pinnar. Man får välja mellan vanlig mjölk eller o’boy att dricka. Efter att bara titta runt i matsalen har jag märkt att ungefär 50 % väljer salta pinnarna som tilltugg och minst 90% väljer o’boyen att dricka. För folket här är det säkert helt normalt att äta pizza med pommes frites vid sidan om och dricka o’boy till det, men för mig var igår första gången jag någonsin testat den kombinationen.

Maten får vi i små papperslådor, mjölken i små mjölkpaket och bisticken är av plast and of course no recycle at all!

I torsdags under historielektionen var den en kille som inte hade förstått att sovjetunionen inte finns längre. Han blev helt förvånad och frågade läraren flera gången om det verkligen var sant.

Säga vad man vill, men nyttig mat, miljö och geografiundervisning kanske inte är USA:s starkaste sida… haha =)

Veckan i övrigt har rullat på utan några större händelser. Imorgon är det dags för nästa träff med de andra utbytesstudenterna =)


Bowling och ”Brand New”

I fredags var jag först på bio och sedan och bowlade med några kompisar. Gubben som jobbade i bowlinghallen sa följade till mig:

Gubben: Kommer du från Polen?

Jag: Nej, jag är från Sverige.

Gubben: Jaha.. du har gröna ögon.

Jag:  Nej, jag har blå ögon.

Gubben: Jaha.. jag trodde man hade gröna ögon och brunt hår i Sverige.

Jag: Nej, typiskt svenskt är blå ögon och blont hår.

Gubben: Jaha..

Igår var jag i Chicago och såg bandet ”Brand New”. Det var kul, men det hade nog varit ännu roligare om det hade varit något band som jag känt till. En låt, ”Jesus Christ” var ganska bra, men annars är det inget band som jag kommer börja lyssna på. Rock är helt enkelt min grej, men men, någon gång i livet ska man väl ha varit på en rockkonsert ;) 


Homecoming dance och studiedag

I lördags var homecoming dance för min skola. Vi var en grupp som gick dit tillsammans. Jag har inte så mycket att berätta om det, mer än att vi hade väldigt kul tillsammans :D 


Den här veckan har det inte hänt något speciellt alls, förutom det att vi har studiedag idag :D Vi hade en simtävling igår, vi kom sist (som vanligt), men det gör inte så mycket :P Min coach valde förstås att förstöra vår efterlängtade studiedag  med simträning klockan 06.15… Men men, vad gör man inte för ”Elgin-Larkin Swim team” ska bli bättre ;)


Silver&lila, powder puff och blågult pers

I onsdags glänste skolan i guld, silver, lila, rött och blått. Nästa alla var klädda (eller målade) i sina klassfärger. 

På onsdags kvällen var det dags för ”the powder puff game” som är en fotbollsmatch när tjejerna spelar fotboll och killarna uppträder som cheerleaders. En vanlig skoldag innan vanlig match har fotbollskillarna på sig sina fotbollskläder och cheerleaderna på sig sina cheeruniformer. Men eftersom det var ombytta roller den här gången så gick ”cheerkillarna” runt utklädda till tjejer med peruker och kjol. 

Alla hade pratat om den här matchen varje dag under ungefär två veckors tid, så att inte gå och titta vore nog att det samma som att missa något stort. Matchen spelas mellan ett lag senoirtjejer och lag junortjejer, jag och Stefania (tjejen jag var där med) försökte heja på junorlaget så gott vi kunde med våra lilasilvriga kläder, men tyvärr förlorade de. 

Vem vet, om vi istället gått till matchen som de här seniorfansen kanske vårt juniorlag hade vunnit. När jag tog kort på senoirfansen sa killen i mitten ”underbart”, jag gav tummen tupp, log och vände mig om. Jag tänkte efter i någon sekund sedan vände jag mig om igen och sa ”ääh, sa du just ett ord på svenska till mig?” ”Ja, jag försökte, men jag vet inte om det var rätt” sa han. ”Haha, du sa det rätt, det du sa betyder wonderful” sa jag. 

Idag var det alltså dags att för min del klä sig svenskt. Jag hade gärna gått till skolan helmålad i gult och blått, men jag hade en simtävling efter skolan och man får inte hoppa i poolen om man har färg över hela kroppen (och nej, man duschar inte innan). Jag nöjde mig därför med att skriva ”Sweden” över mitt ena ben och min ena arm, en svensk flagga på det andra benet och en flagga på min högra kind. Min tysklärare tyckte att jag hade gjort mig så fin så jag fick två små lappar av henne. (Btw hon har firat hela den här veckan med lejonkungen, och inte bara tisdagens safari day som det var tänkt.) 

Simtävlingen idag gick bättre än vad det vanligtvis går för vårt lag, så det var kul. Vi är indelade i tre olika grupper när vi tävlar, de snabba, de snabbare och de snabbaste. Idag innan tävlingen flyttade min coach mig från de snabbare till de snabbaste, vilket betyder att de jag tävlade mot idag var mycket snabbare än de jag tävlat mot tidigare. Mina placeringar blev därför inte de bästa, men mina var desto bättre. Jag slog personligt rekord + lagrekod på 100 yard bröstsim. 

Måste sova nu, Maroon day imorgon!

SAFARI DAY

Det är inte bara en lek med den här maskeraden, det är också en tävling. Lärarna delar ut små lappar till de som är utklädda och i slutet av veckan vinner personen med flest lappar ett pris. Jag vet inte säkert vad priset är, men ryktena säger att det är en ipod shuffle.
Under min första lektion fick jag syn på en.. apa. Han hade på sig en svart lurvig pälsoverall och en gorillamask. När han fick en lapp av läraren frågade en annan elev, men jag då, ska inte jag få en lapp? Varför då, du är väl inte utklädd? Jo sa han och pekade på sin svans. Han hade alltså helt vanliga kläder på sig + en zebrasvans. Så man kan klassas som utklädd även om man inte är lika utklädd som gorillakillen var. Jag hoppas att ni kan föreställa er hur gorillan såg ut för jag har tyvärr ingen bild.
En av de två killarna som hade guldskinn igår valde att idag vara en giraff. 


HOMECOMING WEEK

Homecoming week är en alldeles speciell vecka. Många av de amerikanska eleverna tycker att den här veckan är den roligaste veckan under hela läsåret. Det som gör veckan speciell är att varje dag har ett tema som man ska klä ut sig till (om man vill). Årets teman är:

Måndag: Toga day
Idag var det alltså mening att man skulle bära en toga. Det är en slags mantel som rommarna klädde sig i förr i tiden. Togan ska helst vara vit och så ska man ha några guldiga accessoarer till. 90% av eleverna var inte utklädda idag, men de som väl var utklädda gjorde det riktigt bra. Dags bästa var utan tvekan två killar som hade målat sina kroppar helt guldiga och utanpå det bar den vita togan.

Tisdag: Safari day
Safari, är som det låter, safaritema helt enkelt. Min tysklärare sa idag att hon tänker fira morgondagen med att vi ska få titta på Lejon Kungen under lektionen. Hon kommer förstås visa filmen på engelska (utan någon som hels anknytning till tyska), kanske det är en anledning till att eleverna i den ”svåraste” tyskguppen fortfarande tvekar på hur man böjer ett regelbundet verb i presens efter person…


Onsdag: Class color day
Varje årskurs har blivit utdelade olika klassfärger den här dagen. Freshmen, maroon&vit sophomore, blå&guld juniors, lila&silver seniors röd&guld. Jag är en junior och kommer klä mig lilasilvrigt!


Torsdag: Heritage day
Den här dagen är det meningen att man ska klä sig i något som utmärker det lad man kommer ifrån. Den dagen blir för min del gul&blå, utan den minska tvekan :D

Fredag: Maroon day
Maroon* är färgen som represterar min skola. På fredagen ska vi alltså klä oss i skolans egna maroon-kläder.

*Maroon = en mörk nyans av röd.

Internet, finns det i andra delar av världen?

Jag försöker komma på vilken fråga jag fått som hittills varit den absolut roligaste. Det är inte lätt att välja kan jag säga. En del undrar till exempel om det finns bilar och städer i Sverige. En annan frågade om jag inte saknar kylan (många tror att Sverige = nordpolen). Men här kommer en av favoriterna:


Idag pratade jag med en tjej i min simning (Emely), hon verkade inte riktigt ha förstått det här med att internet är något internationellt.

Emely: Wait, wait so YOU have facebook? I don’t even have that.
Maria: Yes I have facebook.
Emely: Oh, so are you like new on facebook?
Maria: No, we use facebook in Sweden too.
Emely: Oh, so you guys have the internet there?
Maria: Hahahahhahahha, of course we have internet!
Emely: Hahah, sorry, I didn’t know that.


En månad

Nu är det en månad och två dagar sedan jag flög från Sverige och imorgon har jag varit här i Elgin i en månad. Tiden har gått väldigt snabbt. Det känns som att det bara var någon vecka sedan jag kom i hit. Men samtidigt går det inte att förstå att jag bara har levt med de den här familjen en månad, det känns som att jag har känt dem minst ett halvår. Jag antar att det bara är bra tecken. Att tiden går snabbt tyder på att jag har roligt, och att jag redan känner mig som en i familjen kan inte heller vara något negativt. När vi satt på tåget på väg hem från Chicago började någon helt okänd person prata med Melinda. Melinda berättade att hon var en av ledarna för en utbytesstudentgrupp. Hur som helst skulle jag säga till den där personen att jag var från Sverige och att bredvid mig satt min värdsyster. Eftersom ordet värdsyster är mycket längre än bara syster, och alla vet inte vad värdsyster betyder så jag frågade Hannah lite senare, borde jag säga till okända människor tex på tåg att det här är min kompis eller min syster. (Jag uteslöt ”värdsyster” eftersom att det är så långt, plus att det är så jobbigt att föklara vad en vädsyser är för en person som man vet att man ändå inte kommer träffa igen). Hon svarade säg att jag är din syster. Även där fick jag bekräftelse om att jag är en i familjen.

Intrycket av USA är precis om ryktet, att de inte har den bästa kollen på andra delar av världen… Många tror att Europa är ett  och samma land. En tjej trodde till exempel att Sverige och Spanien var samma sak. I min tyskklass frågar läraren ofta hur det är i Europa med vissa saker (hon syftar förstås på hur det är i tyskland). Jag svarar att jag inte vet hur det är i Tyskland, för att jag bor i Sverige, och nej det  är inte likadant i hela Europa. Att skilja på Sweden och Switzerland verkar också vara svårt för dem. Flera gånger har det hänt att jag säger att jag är från Sverige. Folk man pratat med en gång här tror att man är typ bästisar, så om jag berättar för en person att jag är från Sverige presenterar han/hon mig för alla sina kompisar och säger ”det här är Maria, hon är från Schweiz”. Sverige.. säger jag. Många gånger säger de då: ohh, you’r from Sweden, that’s awesome! Jag frågar då, vet du vart Sverige ligger? Ingen aning, svara de då. Så de tycker alltså att det är helcoolt att jag är från ett land de inte ens visste fanns.. :P

Som jag sa att personer man pratat med en gång tror att man känner varandra väldigt väl. Här är ett exempel. Jag satt i matsalen och tjejen mitt i mot mig gick iväg för att köpa mat. Då kommer det förbi en kille och sätter sig på hennes plats. Han säger ”Hej, kommer du ihåg mig” Jag tittar på honom och säger ”Hej, nej det gör jag inte”. Jag tänkte att det är säkert en an Hannahs kompisar som jag har hälsat på men inte kommer ihåg. För så brukar det ganska ofta vara. Det visade sig att det inte alls någon som Hannah känner. Han berättade att vi stod i samma kö en dag första veckan i skolan. Då kom jag ihåg det. Andra dagen i skoaln skulle jag gå till min counselor för att ända mitt schema. Han råkade vara i samma kö och började prata med mig. Vi pratade i ca 2 minuter. Jag hade varken sett eller pratat mer med honom sedan den gången. Sedan dyker han upp från ingenstans och tror att jag kommer ihåg honom… Han satt kvar där mitt emot mig hela lunchen och ville veta alla möjliga saker om Sverige, vad som inte var likadant som här. Jag förklarade att en av de största skillnaderna är att i Sverige sätter man sig inte vid en näst intill okänd människa vid lunchen och börjat prata. Han hade väldigt svårt att förstå det och sa att jag nog måste tycka han är konstig då. Jag sa att jag vant mig vid att det är så det är här. 

Btw, för alla som inte vet vad "värdsyser" är så kallas familjen jag bor med för min värdfamilj och mina syskon här för mina värdsyskon.

Chicago

Kvällen igår med de andra utbytesstudenterna plus deras värdsyskon hemma hos Melinda blev lyckad. Vi åt middag och hade allmänt roligt. Mindre roligt var det när vi var tvungna att gå upp vid halv åtta för att hinna med tåget till Chicago. På vägen till tågstationen var det meningen att vi skulle stanna och äta frukost. Frukostkulturen här är väl inte den bästa om man säger så. Man kunde välja på att äta donats, bagels eller muffins till frukost… 

Det här fanns att välja på till frukost


Chicago är häftig stad. Klart värd att se :D  Först åkta vi upp i Sears Tower. Jag har varit uppe i Eifeltornet (324m) och i Empire State Building (381m), men det här var högre än så. Sears Tower är 442 m högt och var länge världens högsta byggnad. Nu tror jag det ligger på sjätte plats. Höst upp i tornet finns det som ett glasrum man kunde gå ut på, även golvet var av glas vilket gjorde att man såg rakt ner till gatorna. 

Glasrummet i Sears Tower
Utsikt över Chicago och Lake Michigan

Hannah, Camila, jag och Renata

Vi åkte en båttur på Lake Michigan. Den sjön ser definitivt ut som ett hav, det är svårt att fatta att det faktiskt är en sjö. Efter det gick vi vidare till Michigan Avenue, som är en berömd shopping gata i Chicago. På Michigan Avenue såg vi en gatunderhållare som var galet vig. På något sätt lyckades han få plats i en låda. 

Gubben i lådan

Gubben i lådan

Ännu en till blogg att läsa!

Nu har jag också skaffat blogg :D

Igår efter simningen kom Carol (min värdmamma) och hämtade mig, hon frågade om jag ville åka till IKEA. Såklart ville jag det! De första jag såg innanför dörrarna var Marabou mjölkchoklad. Vi åkte upp till 3:de våningen där restaurangen med svenska mat låg.  Bredvid den vanliga rulltrappan för människor var det en rulltrappa för kundvagnarna. Folk runt om mig tittade lite konstigt på mig när jag tog kort på den och sa att jag aldrig sett det där förut. Jag köpte förstås med mig en del svensk mat :D 
                                                    
Rulltrapan för kundvagnarna
Den här helgen kommer jag inte få en ledig minut känns det som. Jag vaknade precis som varje lördag kl 9 av att hundarna skällde. Jag vet inte varför, men av någon anledning är det alltid runt klockan 9 de börjar skälla. Direkt efter frukost var det dags att åka iväg till simtävlingen. Mitt lag förlorade tävlingen, men det var ganska kul ändå.



Uppvärmning innan tävlingen


Senare i kväll ska jag och Hannah (min värdsyster) iväg till Melinda (min kontaktperson) och äta middag. Imorgon bitti åker vi till Chicago :D !

Jag hinner inte skriva mer nu, måste plugga till mitt kemiprov som jag har på måndag innan vi ska iväg till Melinda.


Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0