Good bye swim team

Nu måste den stora frågan vara hur det gick på tävlingen i lördags. Tråkigt nog lyckades jag slå nytt rekord på fel gren (igen). Jag förbättrade min tid för 50 yards bröstsim, men något nytt rekord på 100 yard blev det inte.

Igår var sista simdagen så vår coach utmanade de som ville på 25 yard valfritt simsätt. Han sa att han aldrig var något vidare på bröstsim så jag borde vinna, men han hade fel.. han vann alltså…

Sedan var det dags för avslutningsmiddag för hela simlaget med familjer. Till middag var det förstås pizza! Innan maten kom in började the senoirs med att dela ut lagets presenter till choacherna. ”Here is a present from the team to Mr Karsbaek”  * applåder* ”Here is a present to Mr Andresen” *apploder*   ”Aaand…..Here is a present to Maria” * va? Jag? Sa dem mitt namn? * 

Jag hade varit med och förberett presenterna till coacherna, så jag visste såklart vad de skulle få. Men att jagockså skulle få något var mist sagt en glad överraskning :D




Vi högg in på maten! Jag och Hannah hade tävling om vem som kunde äta flest pizzabitar. Jag är väldigt bra på att äta så jag vet att jag kunde vunnit, men vi båda bestämde att sluta efter 9 bitar var med en bra anledning. Vi ville nämligen orka efterrätten också. Men med tanke på att jag också åt fyra kakor innan pizzan och hon bara åt 1 kan tycker jag att jag kan utse mig själv till vinnare.

Som tradition brukar the senoirs också ge något till alla lagmedlemmar. Alla tjejer fick ett slags kort med ett personligt ”most likely to…” och en T-shirt med vårt smeknamn inom laget skrivet på ryggen. Jag blev most likely to leave the country, och på min tröja stod det ”Swedish fish”. (Det betyder inte riktigt bara svensk fisk, men för att förstå skämtet med namnet måste man nog vara a true american eller en utbytesstudent ;) )  Sedan fick jag också ett E med en liten gubbe som simmar som symboliserar att jag deltagit i en varsity sport. (varsity betyder att jag deltog i den högsta nivån). 





Hela simsäsongen har varit fantastisk rolig och det är verkligen tråkigt att den skulle behöva ta slut. Men som tur var hade vi en väldigt trevlig avlutning på det hela.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0